Vindkraft är energi som utvinns ur vinden. Vindkraft har utnyttjats i århundraden till väderkvarnar och segelfartyg, men det är först under slutet av 1900-talet som den har fått betydelse för elproduktion. Vindkraften är en ren och förnybar energikälla. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 1 MW drygt 2 miljoner kWh per år.

Globalt sett är elproduktionen med vindkraft marginell, men i enskilda länder har den större betydelse. I Danmark kommer till exempel 23 % av all el från vindkraft. Till andra stora vindkraftländer hör Spanien, Tyskland, USA och Indien. Prognoserna pekar på en snabb ökning under ett antal år framåt. Orsaken till detta är dels förbättrad teknologi med större vindkraftverk och allmänt högre energipriser.se nordpol

Vindkraft

Uppskattningsvis 1 till 3 % av energin från solen som tillförs jorden omvandlas till vindenergi. Detta är omkring 50 till 100 gånger mer än vad som via fotosyntes omvandlas till biomassa av alla växter på jorden. Det mesta av vindenergin finns på hög höjd där kontinuerliga vindhastigheter på 160 km/h förekommer. Till slut omvandlas energin via friktion till diffusionsvärme längs hela jordytan och i 
atmosfären.
Bland annat O2 energi(som jag köpt av) säljer andelar i Svenska vindkraftverk.

Turbinplacering [redigera] Den undre gränsen för vilken genomsnittlig vindhastighet som ger kommersiellt lönsam elproduktion med vindkraft varierar med elpriset och en mängd andra faktorer. Minimigränsen torde i Sverige ligga någonstans kring 6,5 meter/sekund i medelvind vid rotorns centrum. I till ex Tyskland, där staten garanterat ett högre elpris (cirka 80 öre/kWh) vid leverans från vindkraftverk till elnätet, finns en mängd vindkraftverk även i områden med betydligt lägre genomsnittlig vindhastighet. Naturligtvis spelar meteorologin en stor roll för placeringen av vindkraftsparker, dock har den stora noggrannhetsbegränsningar. Meteorologiska vinddata är ofta inte tillräckligt för att avgöra om en plats är lämplig för ett stort vindkraftsprojekt. En ideal placering skulle ha ett nästan konstant flöde av icke-turbulent vind genom hela året och inte få alltför många plötsliga och kraftiga vindbyar. Vindhastigheten är högre på högre höjder eftersom motståndet från ytan och luftens viskositet minskar. Ökningen i hastighet är mest dramatisk närmast ytan och påverkas av topografin, ojämnheter i jordytan och uppvindshinder såsom träd eller byggnader. Vindkraftsparker har ofta många turbiner installerade. Eftersom varje turbin utvinner lite av energin från vinden är det viktigt att placera turbinerna på ett avstånd ifrån varandra som inte ger onödiga energiförluster. Turbiner bör placeras med ett avstånd på tre till fem rotordiametrar från varandra vinkelrätt mot vinden och fem till tio rotordiametrar ifrån varandra i vindriktningen. Förlusterna kan genom denna placering minskas till så lite som 2 %. På land Några av de 4000 vindkraftverken vid Altamont Pass i KalifornienPå land placeras vindkraftverk ofta längs kusten, då det i allmänhet blåser mer där än i inlandet. En primär vindkälla är konvektionen som orsakas av skillnaden i temperatur mellan hav och land. Inåt landet placeras kraftverken istället ofta längs bergskedjor eller bergspass. Höjdskillnaderna gör att vindhastigheterna oftast är högre i de här områdena. Den lokala vinden bevakas ofta i mer än ett år med anemometrar och detaljerade vindkartor sätts samman innan några verk installeras. För mindre installationer, där sådan datainsamling är för dyr och tidskrävande, tittar man istället på träd och vegetation som är deformerade av vinden. Ett annat sätt är att använda historiska data från en meteorologisk station i närheten, men dessa metoder är mindre pålitliga. Vanliga vindkartor har traditionellt visat vinden på en lägre höjd än höjden på tornet i ett vindkraftverk och värdena har oftast inte varit justerade för den lokala topografin. Placeringen av vindkraftsparker kan ofta vara kontroversiella, särskilt i kustområden som ses som pittoreska och miljömässigt känsliga, till exempel om de har ett rikt fågelliv. Boende i närheten av potentiella byggnadställen har ofta varit stark kritiska och några byggnationer har stoppats. Ofta avtar kritiken dock när kraftverken väl är byggda. Elnät [redigera] För att kunna dra nytta av energin från ett vindkraftverk med maxeffekt på hundratals kilowatt eller mer måste det finnas möjlighet att ansluta vindkraftverket till ett högspänningsnät med minst 10 kV (kilovolt) och tillräcklig kapacitet. Större utbyggnader av vindkraft med flera vindkraftverk kräver normalt någon form av lokal förstärkning av högspänningsnätet. Vindkraftparker kräver anslutning till ett regionnät med ännu högre spänning, till exempel 70 kV eller 130 kV. De allra största måste kunna anslutas det så kallade stamnätet för att klara maximal effekt. Ett stort företag har framfört att de vill ha en ny stamlinje med högspänd likström i Bottenviken från Piteå till Forsmark i norra Uppland för att föra över elkraft från vindkraftparker i övre Norrland. Genom att ansluta till ett större elnät finns möjligheten att balansera de stora variationerna i produktion och konsumtion av el och hålla en stabil spänning och frekvens (50 Hz) till förbrukarna. I de nordiska länder finns en elkraftbörs, Nord Pool, där elhandlarna säljer och köper rätten till elleveranser Även basindustrins egna kraftbolag planerar att bygga vindkraft,[9] mycket tack vare elcertifikaten. SCA och norska Statkraft offentliggjorde i september 2007 att de bildar ett gemensamt ägt bolag för en storinvestering i vindkraft i norra Sverige. Planerna omfattar produktion av 2,8 TWh per år per år uppdelat på sju vindkraftsparker i skogslandet i Västernorrland och Jämtland, en investering på 16 miljarder kronor.[10] Under hösten 2007 har stora skogsägare i södra Sverige offentligort planer på flera nya stora projekt; Sveaskog beräknar att det finns 2000 lämpliga vindkraftlägen på deras marker.[11] Bland sveriges vindkraftsexperter råder det dock delade meningar om hur lämpligt det är att placera vindkraftverk i skogen.[12] Några är skeptiska samtidigt som stora företag presenterar nya multimiljardprojekt med vindkraftverk på upp till 6 MW per styck  
 Länkar till intresanta ämnen....

mustanggt500.page.tl/FordMustang


guld.page.tl


bolindermunktell.zoomshare.com BM -Svensk Traktorhistoria


fordson.zoomshare.comFordson-Traktorn


mferguson.zoomshare.com



karnkraft.page.tl



industri.page.tl


timring.page.tl


etanol.page.tl


reservdel.zoomshare.com


ekonomi.zoomshare.com


minisagverk.kickme.to


lusthus.page.tl


jakttorn.reads.it


stihl.page.tl


bjorkved.page.tl